Det ena konceptet gällde utsläpp från produktion och användning av kläder. Exemplet vi använde var en T-shirt producerad i Asien och använd på ett normalt sätt i Sverige. Deltagarna fick en stor skål med 69 briketter vilket motsvarar de ca 14 kWh energi som går åt att producera, transportera, använda och energiåtervinna en T-shirt. De fick sedan 12 laminerade ark som representerade de 12 mest energikrävande momenten i en T-shirts livscykel. Deltagarna fick sedan tillsammans diskutera var de tror energin förbrukas och fördela de 69 briketterna på arken. När de var nöjda gick vi tillsammans igenom "facit" och diskuterade hur energiåtgången uppstår i de olika momenten, vad man själv som konsument kan göra och vad samhället kan göra.

Vi upplevde att detta moment fungerade väl, och flera lärare bad om material för att kunna testa själva i sina klasser. Vi kommer utveckla ett sådant material och hoppas ha det på plats på denna webbplats innan semestrarna.

Den andra aktiviteten rörde hur mycket energi som krävs för att tillverka

1. En 50 cl pantflaska i glas

2. En 50 cl pantflaska i PET

3. En 50 cl aluminiumburk

För dessa tre sorters dryckesbehållare fanns tre olika alternativ

1. Ingen återvinning (deponi eller slänga i naturen)

2. Materialsortering i returkärl

3. Panta i pantmaskin

För detta moment var det inte lika tydliga skillnader som för T-shirtövningen, och de två största överraskningarna var förmodligen att det krävs mycket energi att tillverka burkar och flaskor även om man pantar dem (men givetvis mindre än om de tillverkas av nya råvaror), samt att det bästa alternativet ur energisynvinkel är pantflaskor i glas (eftersom de endast behöver diskas till skillnad från de två andra alternativen där plasten och aluminiumen endast ersätter själva råvaran, men en helt ny flaska/burk ändå måste tillverkas).